Gång på gång ställer jag mig upp. Byter plats och sitter på sängen och kollar på tv ett tag. Byter, igen, till en fåtölj, lite mer tv. Byter tillbaka, skriver. I bakhuvudet och på pappret bredvid datorn står det med versaler: LÖS UPPGIFTEN!
Det funkar, det gör verkligen det. Teckenantalet är inte dåligt, det rör sig uppåt utan ordbajs. Personporträttet blir inte allt för kupé.
Eller är det kanske solen som gör sitt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar