Snart måste jag sova, men jag har en liten klump i magen. Den dyker alltid upp innan jag ska göra något journalistiskt I morgon ska jag och Malin spela in någon form av inslag på 1 minut och 30 sekunder.
Egentligen borde jag vara pepp ut i fingerspetsarna, men klumpen dyker upp. Jag har ägnat några timmar åt att surfa runt för att få något uppslag eller något som kan liknas vid en nyhet, men icke. Klumpen växer...
Egentligen borde jag strunta i huruvida detta blir bra. Vad som helst som kan redigeras och lämnas in räcker, U/G kallas det. Jag har drabbats en vidrig prestationsångest. Den är så illa att jag inte ens vill försöka publicera de texter som jag producerade på den tidigare delkursen. Trots att de faktiskt kanske skulle kunna publiceras.
Egentligen borde jag vara pepp ut i fingerspetsarna, men klumpen dyker upp. Jag har ägnat några timmar åt att surfa runt för att få något uppslag eller något som kan liknas vid en nyhet, men icke. Klumpen växer...
Egentligen borde jag strunta i huruvida detta blir bra. Vad som helst som kan redigeras och lämnas in räcker, U/G kallas det. Jag har drabbats en vidrig prestationsångest. Den är så illa att jag inte ens vill försöka publicera de texter som jag producerade på den tidigare delkursen. Trots att de faktiskt kanske skulle kunna publiceras.
Vad hände med den där rosendalstjejen som bara kastade sig ut? Slängde ihop lite och vips så fanns det något som kunde fylla den tomma sidan? Det enda jag led av var telefonfobi. Nu är den borta och in kom en stor klump av prestationsångest.
3 kommentarer:
Från ett outsider perspektiv låter det som att det går ganska bra för dig Michaela. Det glädjer mig! Jag tycker inte att du ska gräva ner dig i spekulationer kring din prestationsångest. Lär dig leva med den istället. Det är ju det som gör dig så bra!
min lilla mick, du e BÄST på det du gör:-)
Den där ångesten var ju på tok i onödan. Vilket jag visste. Jag ringde på klockan 10. Gjorde intervju klockan 11 sedan rullade det på. :D
Skicka en kommentar