Det sticker så där lagom i kinderna. Huden som känts hård som is. Den tinas sakta och allt känns behagligt. Inte för varmt och inte för kallt. Det spritter så där i magen och att sitta still var inte ett alternativ, en promenad var ett måste. Nu sitter jag här lite mer än en timme senare och tinar. Jag är fortfarande lika exalterad och stirrig som för över en timme sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar