Siggefora.

I måndags åkte jag ut till pappas landställe. Med mig hade jag min älskade Ivy. Syftet med vistelsen var att jag skulle måla husknutar och fönsterkarmar. Oj, som jag har skrapat färg och målat.
Ivy såg sin första ekorre och jag lyckades sista dagen ta ett dopp i sjön.
Första dagen när jag stod där och skrapade färg tänkte jag att lantliv kanske ändå är något för mig. Fast när getingarna surrade om kring mig och spindlar och väv började ramla ner på mig ändrade jag mig något. Dagen efter då nyhetensbehag borta var så längtade jag till staden. Hur mysigt det än kan vara på landet. Att sova i blommiga lakan och känna doften av min lilla pälsboll som varit ute på äventyr är underbart just eftersom det inte är vardag.
Igår återvände jag till Uppsala med målarfärg under naglarna.