ESC

Vinnarlåten växer för varje gång man lyssnar på den. Den var mysig första gången. Nu är den underbar.

Det roligaste under kvällen var det som hände under Spaniens bidrag. Vi i soffan börjar fundera: ska han verkligen vara där, vilka annorlunda kläder han har, kom han försent, det är i och för sig eurovision.

Födelsedagar

Under tiden som jag har varit inne i uppsatsträsket har två födelsedagar passerat. Ena var Stefans, han fyllde 23. Bara sju år kvar till 30 och han ansåg inte att det fanns så mycket att fira. Den andra var vår misse Ivys som fyllde ett år i går. Vi har haft henne sen hon var ungefär sex månader och hon har växt en del och sedan hon började på vuxenfoder har hon till och med blivit lite knubbig.

Betydelsen är inte alltid det som står

Jag ska nog skriva en sammanfattning över vad jag har gjort den senaste tiden men det kommer när jag är klar med uppsatsen. Den kväver mig, tar all min tid, den är i vägen, men är också en gnutta intressant och rolig.

Jag undrar vad betyder detta:

the rule that what an imperative duty is essentially dependent on is imperative in itself.

När krasslig är förnamnet

Min hjärna är frånvarande just nu. Precis i en tid då den inte får vara det. I går sov jag till tre på dagen. Halsen värkte, huvudet lika så och hela kroppen var som i koma.

I dag är det lite bättre men näsan är fortfarande täppt och halsen värker fortfarande. Det är inte en dag som jag normalt skulle ägna åt böcker med knepiga engelska formuleringar och titlar. Nu måste jag det och det spelar ingen roll hur mycket min kropp längtar efter sura godisnappar, te och Days of our lives.

En helt vanlig måndag

Det råder inflation på ordet innebär i min b-uppsats. Jag har formuleringsproblem och då passar alltid ett innebär in. Förövrig så är medför och begreppet två användbara ord.

Annars står det rätt så still. Än har jag inte drabbats av något älskvärt flyt och det finns fortfarande så där tre böcker som inte finns i min ägo.

En helt vanlig fredag

Jag sitter bara och skriver och läser. Ser ut som en galen professor i håret gör jag också . Ibland suckar jag och kastar pappren och böckerna och går ett varv i lägenheten. Petar lite på katten som ligger och sover, ger Stefan en kram. Sätter mig i köket och klickar frenetiskt på uppdatera knappen på facebook, twitter, och bloglovin.

Egentligen borde jag göra något vettigt med tiden som jag slösar bort på ingenting. Kanske städa lite eftersom Stefan fyller år imorgon. Kanske fixa så att jag inte ser ut som en Einstein i håret. På någotvis vill jag inte vänta på inspiration och förståelse. Jag tvingar fram den. Det går inte så bra.

Inga fler "fula fläckar" i Uppsala

Rödgrönt förslag till nya arenor - Uppsala - UNT.se

I går hoppade en kommunalpolitiker (?) runt på en parkering i Uppsala. Allt för att de hade fått tillåtelse att smälla upp någon form av multisportsarena ute i Gränby, för 650 miljoner kronor.

Är det något att hurra för?

Nu kommer de rödgröna och säger att om de vinner valet så ska det minsann inte byggas i Gränby utan mer centralt. Närmare bestämt är det studenternas som ska utvecklas till någon form av trippelsportsplats. För 800 miljoner kronor.

Med miljö, marknadsföring, busslinjer och så vidare argumenterar politikerna med varandra. Men att någon form av arena ska upp är klart. Kosta vad det kosta vill. Det ska satsas på sporten punkt slut.

Varför? Det finns Fyrishov, det finns Studenternas, det finns UTK och ishallarna. Möjligtvis är de lite slitna men inte skulle det kosta hundra miljoner kronor att renovera lite.

Vi har musikens hus (ukk) och det går ju så himla bra. Eller lärde vi oss inte något av att smälla upp en stor byggnad till stor del bekostad av kommunen.

Förstå hur många idrottslärare kommunala skolorna skulle kunna anställa för 600 miljoner kronor. Lärare med kunskap inom olika idrotter och inte bara innebandy, fotboll och brännboll. Skulle inte det vara att satsa på idrotten? Kanske skulle budgeten också räcka till att sätta upp lite lampor i olika joggingspår.

Men en byggnad ska det bli, där vi kan utöva hockey, fotboll och friidrott, sådant som det absolut inte redan finns platser för.

Funderingar

Det har varit fullt i cykelstället utanför mig. Förut fanns det alltid en eller två platser kvar. I någon vecka har det inte funnits någon plats. I eftermiddags när jag kom hem stod det bara två cyklar i stället. Det kanske var tre. Mer än halva cykelstället ledigt. Varför då?

1. Någon hade cykelsemestrare på besök och de har nu lämnat stället.

2. Någon har snott en herrans massa cyklar.

3. Det har rensats, utan att meddela till de boende.

Sedan funderar jag över sopauppgrusbilarna som härjat området i någon dag nu. Hur effektiva är de egentligen? Och hur lång måste de åka för att samla på sig sina grusberg?

De dammar något fruktansvärt i alla fall. Typ som askmolnet fast över de få cyklarna som står i cykelstället, bland annat min. Kommer den gå sönder nu?

Hur...Eller...När...Hur...Hinna...

Gosh, stress! I dag är det den 11 maj. Den 26 maj ska min b-uppsats vara godkänd av handledare och inlämnad för läsning innan ventileringen. Det är 15 dagar kvar. Hur ska detta gå?

Jag har inte ens en inledning, inte en enda frågeställning och inte ett syfte så lång som ögat kan se. Sedan har man ju resten av uppsatsen också. Kommer jag att hinna?

I eftermiddag ska jag på handledning i alla fall. Ska nog låna böcker på sh-biblioteket också.

Självdisciplin var är du?

Wienkongressen - bildbevis

Hela natten nynnade jag på låtar från spexet. Till och med när jag stod i över en halvtimme utomhus i centrala Stockholm i duggregn, mitt i natten, helt själv nynnade jag. Och trots mina enorma skavsår ville jag dansa mer och kanske lite till. Föreställningen och sittningen var toppen.

Vi stod på bord. Vi sjöng visor. Vi åt. Vi drack. Vi dansade. Några bytte kläder. Vi bjöds på otroliga extra nummer under middagen. Det är obeskrivbart men jag bjuder på några bilder för er som missade allt.