fredag 23 mars 2012

Även jag kan tillägga att jag gillar våren



Det var vår idag och allt kändes lätt. Jag snörde på mig de nya conversen, de som är exakt likadana som mina gamla som praktiskttaget fallit sönder. Rotade fram ryggsäcken och begav mig ut i vårvärmen. Jag fick se solen och folk i rörelse, de som precis som jag varit i en vinterdvala.  Och jag tror många precis som jag uppskattade att kunna sitta på en parkbänk och känna den varma vinden.   

måndag 19 mars 2012

Nonsens

Klockan tickar på och snart är det jobbdags igen. Och jag frågar mig själv var tiden tog vägen. Idag har jag inte åstadkommit något förutom att jag fick total blackout när jag skulle knappa in pinkoden på min telefon. Sedan lyckades jag låsa upp den. Helt enkelt en givande dag.
Sedan har jag funderat en del på de där avhuggna fårhuvudena som polisen hittat i Storvreta. Jag måste medge att det gör mig illa till mods. 15 stycken fårhuvuden bakom ett garage i närheten av där jag jobbar ikväll.

torsdag 15 mars 2012

Vardagskonst

En sak som jag kommer vara tacksam för senare i livet är att min vardag är väldokumenterad. Tack vare bloggen och sociala medier. Men jag har lagt mest fokus på text, hittills.

Nu har jag skaffat instagram. En app där man kan ta bilder och dela med andra. Ett fotoalbum som fylls med vardagsbilder. Precis sådana som jag om ett år eller två kommer att titta på och minnas de små stunderna.

Om ni har instagram så lägg gärna till mig, elarosendal är namnet där.

torsdag 8 mars 2012

Därför vill jag inte höra grattis

Får jag höra ett grattis idag kommer jag ställa en motfråga. Grattis till vad? Att jag tillhör en samhällsgrupp som endast får 33 procent av de totala inkomsterna i världen. En grupp människor som inte är trygga i sina egna hem. Vi som hänvisas av myndigheter till att stanna hemma när det är mörkt för att undvika att bli sexuellt utnyttjade.
Grattis till att jag först och främst bedöms utifrån mitt utseende och att mina gärningar kommer i andra hand. Michaela är söt, och ibland lite jobbig och besserwisser, fast ibland är hon lite smart. Att jag lever i vetskapen om att var femte sjuåring i Sverige har bantat och att dessa sedan växer upp med kroppskomplex. Mer än hälften av kvinnorna i Sverige mellan 15 och 29 år har komplex för sitt utseende.
Grattis till mig för att jag jobbar inom ett av Sveriges mest kvinnodominerande yrken, vårdbiträde. En bransch där män får beröm då de gör samma vardagliga sysslor som de andra medarbetarna.
Hurra, för att kvinnor tjänar 14 procent mindre än män, en summa som per år kan uppgå till 52800 kronor. Och vi kan köpa ett bakverk för att det inte kommer att ändras under min livstid. Om löneskillnaderna utjämnas i samma takt som nu kommer det ta 100 år innan vi har en jämställd inkomst. Löneskillnaderna har utjämnats med 2 procent sedan 1994. Då var jag fem år och hade tack och lov inte haft en tanke på att banta... än.
Är det meningen att jag ska vara glad och tacksam för att jag en gång per år kan prata om dessa frågor utan att uppfattas som dryg och besserwisser.
För mer siffror: http://www.etc.se/sites/all/files/images/jamstalldhet2012.pdf


torsdag 23 februari 2012

Herr och fru - hetronormativitet och utseende i fokus

Helt plötsligt var en av de viktigaste frågorna att ändra så att även det kvinnliga könet finns representerat där vi ska gå över gatan. Egentligen lite onödigt, men det handlar i grunden om att mannen faktiskt inte är normen i samhället. Fast detta slutar ändå med att kvinnan blir undantaget.
Dessutom bygger man vidare på flera andra normer, bland annat att denna ritade figur är gift med den manliga motsvarigheten.
När skyltarna sedan dök upp så kommenteras genast Fru Gårmans utseende som om det vore en modevisning eller melodifestivalen. För små bröst, för yppiga, för kort kjol och så vidare. Det sänder ut signaler att det viktigaste inte är skyltens funktion utan kvinnans utseende. Alltid detta fokus på utseende.
Själv tycker jag att Herr Gårman har otroligt stora fötter och ett väldigt litet huvud. Så där ser väl inte en riktig man ut heller?

För att lösa problemet kan man väl göra en drös med "här går man"-skyltar med olika utformning.

fredag 17 februari 2012

Tålamodet som tryter

Ibland gör jag försök till att förklara feminism, genus och normkritik för min omgivning. Det ger delade resultat. Emellanåt är vi överens och andra gånger står man långt ifrån varandra. Stundtals känns det svårt att formulera sig i de här frågorna. Delvis för att referensramarna är olika och delvis för att det finns så många andra duktig debattörer och bloggare därute.
Jag vill inte bara länka till blogginlägg och youtube-klipp hejvilt, men jag kan bli så frustrerad att jag bara vill kasta all information i ansiktet på någon och skrika "FÖRSTÅ".

Gummiskor

Jag är otroligt less på att ständigt bli blöt om fötterna. Därför införskaffade jag ett par gummistövlar. De verkar inte varma men med ett par raggsockor blir det nog toppen.
Nu ska jag testa om de håller ute snön.

måndag 30 januari 2012

Smakprov

Nu när det är så ruskigt mörkt ute har jag gjort i ordning en speciell Spotifylista med massa lugna låtar som jag bara kan slappna av till. Här kommer några få utvalda låtar från den listan. Jag får passa mig från att spela dessa på repeat för jag vill ju för allt i världen inte tröttna på dem.




torsdag 26 januari 2012

Syrlig thaigryta

Apropå ledighet och mysiga saker att göra så tittar det in gäster titt som tätt i nya lägenheten. Och jag är inte den som misstycker. I förrgår bjöd vi två av syskonen på middag samtidigt som de fick agera smakråd eftersom jag är på jakt efter nya glasögon.
I alla fall så lagade jag en variation på en thaigryta som jag och mina tjejkompisar lagade för någon vecka sedan.

Det man behöver är:
Kyckling eller fläskfilé
Kokosmjölk
Buljongtärning
Vitlök
1 Lime
Färsk ingefära
Röd currypasta, cirka en matsked
Chili
Paprika, lök (purjolök eller/och gullök), minimajs, vattenkastanjer, broccoli, morötter eller vad man nu tycker om. Det är inte så noga.


Och så här gör man:
Skär kyckling eller fläskfilé i mindre bitar och bryn i stek/wokpanna. Tillsätt pressad vitlök (jag tog fyra klyftor), riven ingefära, currypastan, och eventuell chili. Låt fräsa ett tag. Lägg i buljongtärning och jag öste på någon deciliter vatten och lät reducera. Sedan häller man på kokosmjölken och har i lime och zest(skalet). Medan man låter det koka ett tag så kan man hacka grönsaker och lökar och vad det nu man tycker om och sedan ha i det med. Låt koka tills grönsakerna fått rätt koncistens, det är ju också en smaksak.
Bara att servera med nudlar, ris eller vad man vill. Jag hade även i några stänk fisksås för sältan.

Vardagen


Ibland är vardagen otroligt mysig och givande. Jag kan känna en frihet som jag inte kände när jag pluggade. Villkorslös ledighet. Det finns inga måsten och inga borden. Jag kan göra precis vad jag vill en kväll, dag eller eftermiddag som jag är ledig. Eftersom jag hittills har haft ett oroligt år arbetsmässigt har jag inte fått möjligheten att slappna av utan ständigt jagat efter pengar för att överleva. Därför kom den här ledigheten som en chock. Vad ska jag göra egentligen?
Nu har jag hittat några favorit sysselsättningar förutom att dega i soffan och titta på serier som Homeland och Once upon a time. Jag har börjat läsa böckerna i min klassikersamling eller så kan jag sitta i köket och lyssna på min nya spotifylista eller mina favorit podcasts. Det finns så mycket som jag inte hade ro till tidigare. Nu när lönen har kommit ska jag köpa stickor och garn och börja sticka.