"Det är faktiskt en ungdomstidning"

Jag är trött på kommentaren "Det är faktiskt en ungdomstidning". Per automatik innebär just den kommentaren att allt ska vara fluffigt, färgglatt och totalt utan struktur. Jag säger bara: fult, fult, fult.
Sedan säger jag självklart lite till.
"Det är ett samhällsmagasin för unga", vill jag svara och trycka upp en handfull eller kanske några fler smarta tonåringar som inte gillar tidningar i Frida-style. De som inte behöver en leende person på framsidan av en tidning för att köpa den.
Jag vill trycka upp gymnasieklassen, Jo05, i ansiktet på dem. Alla 40 med varsitt fanzine i händerna och de får le, fånle.
Sedan kan de komma med kommentaren "Det är faktiskt en ungdomstidning", för då kanske jag har sagt mitt.

PS:Tidskriftskursen går allatiders som ni kanske förstår.

Trött

Nu börjar helgen lida mot sitt slut och denna dag har verkligen försvunnit. Jag låg uppe till fem i morse för jag kunde inte sova. Det var så illa att jag kollade på Paradise Hotel. Det är synd att jag är så trött annars hade jag gjort massa mysiga julgrejer för att få julstämning. Men icke.
Förresten kolla in Linas blogg för lite roliga glasögonbilder från i fredags. Jag var verkligen den nördiga.

Middag hos mamma

Så där så det smälter

Nu sitter jag och skriver en klyschigt ledare till vår tidskrift. Det finns noll inspiration och allt blir som sagt klyschigt. Får väl skriva och sedan skriva om, och om igen. Då kanske det finns något som är användbart.

Bakom molnen

Jag bländades av soluppgången nyss. Den gick upp för att gömma sig bakom molnen. I dag, igen.

En timme bort

Jag längtar hem. Även fast jag bara är en en timme bort känns allt så mycket gråare här. Helst när det regnar. Trots att de knallfärgade husen borde lysa upp mer än de pastelliga i kvargärdet är det gråare här.
Ett hem är verkligen mer än namnet på brevlådan. Här känns mer som ett uppehälle. Planlösningen, det snygga kaklet och fräscheten förlorar mot fula tapeter, konstiga plastgolv och den sämsta isoleringen någonsin.

Irriterande

Nu borde vi ha genomgång i layoutmallarna till vår tidskrift. Men läraren är inte här. Det är väl otroligt trevligt. Irriterande och inte okej. Alltid när något händer och vi elever blir irriterade kommer läraren med någon ursäkt osm alltid är bättre än att hunden åt busskortet.

En månad till julafton

I dag är det en månad kvar till julafton. Återigen, var tar tiden vägen? Nu måste jag alltså börja handla julklappar. Förra året behövdes inte det för då var jag och Stefan i Thailand.

Jag söker efter en synonym på "frammarsch"? Någon?

Layouten startar

I dag ska jag lära mig InDesign, igen. Det är ett layoutprogram. En extra genomgång behövs nog för jag är lite ringrostig. Annars skulle jag vilja lära mig photoshop för den genomgången förra året var inget att hurra för.
Tidskrifsproduktionen är annars i full gång. Texterna är "klara", det finns ju alltid några som ska krångla, likadant med bilderna. Denna vecka blir det alltså layout för hela slanten.

Timmarna

Var tar timmarna vägen? Jag kom hem strax efter fyra efter att ha handlat. Nu är klockan halv sju. Jag har svängt i hop en köttfärs/grönsakspaj, som nu gräddas i ugnen, men mer än så har jag inte gjort. Undra om 118 100 vet det?

Byta karriär?

Nu ligger min bror helt utslagen på soffan bredvid mig. Det enda hans 14-åriga it-hjärna klarar av är att spela mobilspel. Det var ansträngande för honom att plugga i tre timmar.
Vi avverkade skelettet, muskler, leder och andningen. Då satt Stefan och höll för öronen eftersom kroppen skrämmer honom något så vansinnigt.

Jag satt emellan åt och läste Tidskriftsdesign, när jag inte piskade min bror och ställde frågor om det han hade läst.

Söker efter en lösning

Det är något galet med min blogg. Det går inte att klistra in text, ctrl v. Det har alltid fungerat förut. Vad har hänt? Någon som kan lösa detta?

Fel, fel, fel

Det här är inte hälsosamt. Det ska inte vara natt klockan fyra på eftermiddagen. Det är fel. Även om det handlar om jordens lutning mot solen och allt det där, tror jag att något har gått riktigt fel i den där uträkningen. Jorden har helt enkelt gjort fel.

Kort

Det är så underbart när solen lyser. Nu kommer den nog inte dyka upp på någon månad, kanske lagom till julafton. Det är bara att traska på ändå. Nu åter till Nile City.

Tonårsvakten

Nu är jag tonårsvaktare. Min bror kommer inte ha det lätt, jag kommer att vaka över honom som en hök.

We are wolves of the sea

Jag och Emma som pirater, riktiga alltså, inte några fildelande typer.

Jag trött på Ung Pirat. Jag har suttit och filat på en liten artikel om det ett bra tag och jag får ingen ordning på allting. Därför ska jag nog inte skylla på Ung Pirat. Jag har nog ingen koll på vad jag vill med artikeln helt enkelt. Annars rullar det på.

En ny favorit

Jag har ägnat kvällen åt att göra en mysig spellista på youtube. Då hittade jag en överraskning som av en slump, och jag är förälskad. Melissa Horn är helt underbar. Alla låtar är bra och hon har till och med en låt med Lars Winnerbäck. Kan det blir bättre? Min personliga favorit hittills är Sen en tid tillbaka. Kanske speglar just den låten mig rätt mycket nu.

Det är så typiskt att jag inte förstår hur man lägger upp youtube-klipp på bloggen, men här är en länk: http://www.youtube.com/watch?v=jl9IQFCtt5c&feature=fvst

Hushålla och det där

Jag hade ett berg med ren disk när jag kom till min lya i dag. Kanske borde jag klappa mig själv på axeln och tacka att den inte var smutsig, men det känns väldigt motigt att ta reda på den. Då blir det att flytta skrivbordsstolen till hallen/köket och klättra, eftersom skåpen är högt upp. Jag känner verkligen inte för det.

Då samhället faller samman

Msn:s videosamtal funkar fint. Helst nu när comviqs nät verkar ha kollapsat Jag minns skypeperioden i ettan av gymnasiet, när de nya bärbaradatorerna skulle utnyttjas till max. Jag minns pakistaniern, eller hur var det Ida? Jag minns hur vi ringde till varandra över jo-torgets få kvadratmeter och hur det då och då plingade till på lektionstid. Men nu är det alltså msn:s videosamtal som gäller, även om Stefan hellre vill att jag ska ha ventrilo.

Lugnet före stressen

Det är en seg stress i skolan just nu. Det lunkar på liksom. Och det känns som om det kommer en bomb med saker snart. Annars måste jag säga att b-kursen är så mycket lugnare än a-kursen.
På schemat denna vecka:

• Opposition
• Artikelseminarium
• Redaktionsmöte
• Eventuell omskrivning av texter

Min helg

Fredag: Jag skulle fika med Emma. Jag traskar in på fiket, sätter mig där vi alltid sitter. Ingen Emma, och klockan tickar på. Efter nästan 45 minuter bestämmer jag mig för att gå och göra en enkät. Jag kommer tillbaka till fiket, men ingen Emma. Emma var på fiket. Men vi missade varandra. Så handikappad blir man utan mobiltelefoner.

Middag med mamma, Tommy, bror och Stefan.

Lördag: Mysmiddag hos Emma K. Hon fick en väckarklocka som hon redan hade. Sedan blev det Saluhallen (Platina) med Stefan och company.
Söndag: Emma och jag fikar eftersom det inte gick vägen i fredags. Sedan har jag sammanställt mina och Jennys artiklar till tidskriften.

Lunch med pappa

Nu ska jag i väg och äta lunch med pappa som ska åka till Australien i morgon. Jag är avundsjuk. Jag vill också åka.

På rosendal

Jag saknar denna datorsal.

Mycket nära

Nu ska jag dra i väg för ett tag. Hem till Uppsala. Där jag och andra ska förklara för nior varför de ska gå på Rosendalsgymnasiet. Där jag och vänner ska äta pizza. Och där jag får träffa Stefan.
Innan ska jag till Farsta och Jenny för att jaga en politisk kommentator, en SSU:are och sammanställa två artiklar.
Sedan till Uppsala. Och där stannar jag ett tag, minst över helgen. Jag kan sköta min skoluppgift därifrån. Så nu säger jag hejdå till min lägenhet för några dagar.

Spion på uppdrag

Jag tjuvlyssnar mest hela tiden. Nu när jag inte åker tåg lika ofta tjuvlyssnar jag ännu mer i skolan. Det är otroligt roligt och givande. Just nu är det de nyanlända jouranlisteleverna som jag har span på. I dag hoppade de nervöst runt i den datorsal som jag och Jenny satt i. De dividerade om nämnder och kontor och styrelser, precis som jag och mina kursare gjorde för ett år sedan när kommunartikeln stod på schemat.
Tidigare denna termin har jag tjuvlyssnat på en personresearchuppgift om Peter Jidhe, samt hysterin kring granskningsuppgiften.

Jag får storesyskon-känslor och vill bara klappa dem på huvudet och säga att det löser sig. Att a-terminen i journalistik var sinnessjuk, men att allt blir bättre.

Att göra

När gammalt blir ungt

P3 - morgonpasset förgyller min måndagsmorgon. När tv:n står tyst och avstängd, blir det webbradio. Det känns förnyande även om radio är ett gammalt koncept. Det är mysigt med bra musik på morgonen. Jag rekommenderar det.

Söndag

Stefan åkte hem med tre-tåget. Nu är jag ensam och det är otroligt hur tyst det blev. Dessutom har min tv gått sönder så inget ljud därifrån inte. Nu ska jag dricka upp det sista av julmusten som vi handlade.

Teater

Ska på teater med Emma. Fick ta Linas plats eftersom hon blev sjuk, stackarn. Sedan kommer Stefan till mig. Det är vad jag ska göra i dag.

Mediebarnen

När jag tittade på Debatt i går insåg jag att debatörerna pratar om helt olika saker. Inte konstigt att de inte förstod varandra. Dels pratades de om:

• Barn som syns i medier
• Barns yttrandefrihet och etiska regler
• Ett antal fall som inte på något sätt hör ihop.

Barn som syns i medier är för mig inget problem, föräldrar som visar bilder på sitt barn i en blogg, på facebook gör inget. Det är inget som barnen tar skada av men självklart ska det vara ett sjysst urval.

Att barn ska få utala sig är för mig en självklarhet. De har lika mycket yttrandefrihet som jag och andra vuxna. I dessa lägen har däremot journalisten/ansvarig utgivare ett stort ansvar, precis som med alla människor som ställer upp i medier. Vanliga människor är vanligtvis inte medietränade och kan därför inte förutse konsekvenser med uttalande och så vidare. Detta gäller även barn. Ett exempel: Om ett barn uttalar sig rasistiskt skulle jag aldrig citera detta eller ta med det i ett journalistiskt sammanhang. Det är å ena sidan barnets åsikt, å andra sidan vet barnet inte vilka konsekvenser ett sådant uttalande kan medföra.

Ett av fallen handlade om en pojke i ett public service program. Jag har inte sett det, så det är svårt att uttala sig. Familjen hade hela tiden sagt att det var okej att visa programmet, men i efterhand ångrade de sig. Eftersom familjen hade grava problem borde produktionsledningen eller ansvariga utgivaren förutsett detta och aldrig visat programmet. Sedan tycker jag att det är bra att belysa de problemen som programmet gör.
Ensam mamma söker är för mig tvivelaktigt. Då handlar det inte om att barnen är med i tv. Utan själva situationen, "nu ska du välja din nya papp", de försätts i.

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.12885832

Det känns fel att skriva om detta till något eget så läs länken i stället. Jag är glad att jag inte är tonåring i dag. Jag vaknade ur någonslags koma. Det är läskigt hur blind man blir för det normativa. Ett antal år av samma bilder och... Det är okej, det är normalt, och lite lockande.

Det är inte okej, det är inte normalt och det är inte ett dugg lockande.

Jag är sämst

Jag är organiserad kaos personifierad. Ordning och reda är mitt motto men ändå blir det en oröra i röran. I går lyckades jag äta middag i tid, det vill säga innan klockan nitton. Nu satte jag precis på potatisen, middag efter nitton.
Allt måste vara strukturerat men ändå kan systemet vara ologiskt. Åter till dagens: panerad pingvinfilé (hajmat eller panglius) med potatis med creme fraice med dill.

Inte ett landskap av snö

Det smattrar på fönsterbläcket. Jag kollar efter vad som händer, SNÖ. Fast den nyasfalterade gatan blänker ovanligt mycket av vad snön förvandlas det till. Det gör att denna dag inte känns lika rolig längre.

Party på BJ

Hittade en vimmelbild på mig, Tesse och Larro ifrån i fredags.

Den nya matbloggen?

För en gångs skull åt jag innan klockan åtta, jag åt till och med klockan sju. Jag har insett att min dåliga sömn antagligen har att göra med mina sena middagar.
Förresten borde jag matblogga. I dag gjorde jag köttfärs/grönsakspaj. Tidigare i veckan gjorde jag kyckling curry-gryta och korvstroganoff. I morgon blir det nog panerad fisk.

En riktig överlevare

Jag överlevde andra världskriget i dag. I går överlevde jag det första. Det har blivit en hel del bitska och hetsiga diskussioner dessa dagar. 40 personer är sällan överens, och demokrati är ju alltid svårt att genomföra. Varför gäller aldrig den första omröstningen?
Nu byttes vårt förstahandsval ut mot vårt andra val. Ungdomstidning. Dock var synen på slutprodukten så olika att det blev bråk, hmm, menar diskussion om det också. Tillslut blev det i alla fall: ett samhällsmagasin för ungdomar.

Slipper en hel tidskrift om EU och jag är super nöjd.

-

Tv-journalistik och foto kursen tog upp mycket av oktober. Att springa runt med all utrustning gjorde att jag önskade att jag hade körkort.
Jag köpte nya skor, även om dessa inte löste mitt hälproblem.
Sedan åkte jag hem till Uppsala ex antal gånger. Jag kan verkligen inte slita mig en enda helg från hemstaden.

Dagen i korthet

Kom hem för ett tag sedan efter en rätt jobbig dag. Vi bestämde en redaktionsgrupp och jag är en av de textansvariga.

Sedan har 40 personer kommit överens om vad för sorts tidskrift vi ska göra, med ämne och allt. Vi måste verkligen sälja vår idé annars kommer vi få lärarnas förslag, en tidskrift om EU för högstadieelever.

Jag håller tummarna för att de köper vår idé.

PS. Vi röstade nästan lika flitigt som Jo05, fast bara nästan.

Tyst bråk

Tidskriftsjournalistik-kursen började i går och så klart är allt förvirrande. Det brukar ta någon vecka innan alla förstår vad vi egentligen ska göra. I dag har vi en föreläsning om målgrupper, sedan är det redaktionsmöte. Som ej är lärarbevakat. Hur ska detta gå?
40 elever, vuxna människor. Antingen kommer alla sitta och kolla ner på fötterna och peta på bordsgrannen och viska eller så kommer det bli fight. Att säga något är ju inte okej och om man mot förmodan säger något är det så klart någon som inte håller med.

Gissa vem?

Jag haffade megapostern i Frida tidningen, med tanken att denna kan jag sälja dyrt. Vem är han? Det är tydligen någon form av masshysteri kring denna pojk. Frida lästes enkom för en skoluppgift. Jag kan erkänna att den är lite intressant, men ack så jag känner mig gammal. Jag har verkligen ingen koll längre.

Det bästa som finns

Jag har varit på middag med vänner. Pratat, ätit och haft mysigt. Emma spelade piano och vi andra låg och kramades. Det är sådana stunder som man vill aldrig ska ta slut. Om jag kunde så skulle jag stoppa tiden så vi kunde lyssna på Emmas pianospelande och kramas förevigt.